torsdag 10 oktober 2013

Jomenvisst.....



Gula blad och klar luft. Snart kommer snön.
Sedan slasket. Längtar redan till våren. Men först du underbara höst.
Stora röda löv. Stora gula löv.
Tun tun klar luft. Isblå himmel och långa promenader.
En varm tröja. En kopp te. Fy fan vad det är skönt. Mumma för själen.


Men tillåt mig att vara mig själv för en stund.



Ibland undrar jag. Hur det står till med intelligensen hos de människor som axlat rollen som uppfödare. För det är en roll. En roll av enormt mycket ansvar.

Nä....jag håller mig denna gång. Eller inte..bara lite.

Men att läsa annonser på blocket om "renrasiga engelska staffevalpar" får mig att sätta skrattet i halsen.....Men för i helvete!!! (tänker jag högt)
Vad fan ska dessa valpköpare tro och tänka när dom efter några månader kommer på att dom blivit blåsta?

Jag är jag är övertygad om att dessa annonser inte är skrivna med intentionen att lura valpköpare, utan snarare att det inte finns tillräcklig kunskap. Kanske är ordet "blåsta"helt fel, men det ligger jävligt bra i munnen. Just nu. 

Dom kommer givetvis ställa sig till den tyvärr trogna skara som anser att uppfödare är giriga hemlighetsfulla as som bara tänker på rosetter och pengar.

Herre gud......Ibland blir jag fan sugen på att skriva motion efter motion om KRAV på uppfödarutbildning och dokumenterad erfarenhet av djur och natur för att få kallas uppfödare.



Och till alla er som mailat mig om valpar, FÖRLÅT!! Jag lovar att sätta mig ner och svara er, idag!
Jag lovar. Sorry men det har vart prio på den egna lilla valpen + den senaste kullens ägare. Och givetvis den kommande/planerade kullen.


Fodertiken "Ester" (som bor i Sundsvall) med sin bästa kompis.

Och jag lovar, ni som köper valp från oss köper inte grisen i säcken.
Som alltid så ger vi er 100% information. Det är ert val att köpa valp från oss. Men det valet skall inte kännas fel om 3år på grund av att vi "glömde" informera er om att tikens mammas pappa hade EP eller demodex eller bettfel eller knorrsvans.....
  
SKKs grundregel 3:2  
"att alltid lämna sanningsenliga och full- ständiga uppgifter om sina hundar och sin uppfödningsverksamhet". 

Det är väl inte så svårt att förstå den meningen, eller?

Jaja...Tänkt ändå om rasklubbens uppfödarkommitté kunde dra i gång de uppfödarutbildningar som tidigare UK initierade, istället för att försöka uppfinna hjulet på nytt med krav på känd status.



Vill man inte? Kan man inte? Vågar man inte be om hjälp? 
Vad fan är problemet? Att utbilda sina medlemmar och i synnerhet sina uppfödare är väl för helvete A&O?


Krav på certifierad SKK uppfödare: Ja tack gärna.
Krav på känd status: Nej tack, helst inte.




Kanske tar jag mig på för stort allvar i dessa frågor. So be it! Jag älskar detta kall. Jag och min syster föddes till detta. I en hundgård i Sörmland för ca 40 år sedan. Gotlandstövaren "lisa" bet mig blodig i kinden. Men hon jagade som en gud. Jag fick skylla mig själv. Att älska och respektera naturen. Så lätt så lätt.

Sedan måste jag bara avsluta denna torsdagsblogg med något otroooooooligt roligt. Den där lilla illbattingen som vi kallade Uno
(Efter Jojo och Vinni). Som vi satte ut på foder.
Som nu heter Egon. Det kom en bild häromdagen på Egon.
Så här ser han ut nu. Röntgad och MHad och alldeles alldeles underbar.




Japp, det var allt för idag. Nästa blogginlägg kommer förhoppningsvis vara om nästa planerade parning. Ha en grymt skön dag!

Inga kommentarer: