söndag 28 oktober 2012

Asta Pasta Rasta!




Kärt barn har en herrans massa namn. I tavlan heter hon Sacredhearts God Says No och idag flyttade hon till sin nya familj.
Lite vemodigt var det allt, då hon var den enda så att säga.
Har försökt på bästa sätt att inte låta hjärtat styra utan sett
till vad som är hållbart i längden.

Ingela hade jobbat extra denna dag så hon slapp avskedet.
Ingela som förövrigt gjort det stora jobbet med denna lila tjej.
Allt från förlossning till kloklippning, avmaskning, vaccination, rumsrenhet och socialisering.
Utan Ingela hade det aldrig gått. Aldrig.

Vilket får mig att tänka på min syster Linda. Undrar hur Storakulltorp hade sett ut utan hennes händer. Och innan dess Janina. Ständigt dessa kvinnor. Vad skulle vi göra utan dem?

Tja... Det kan vi gubbar ta oss en rejäl funderare på när vi hoppetossar runt i ringen :)


Nja... nu blev det lite för personligt...får återkomma om det i framtida inlägg. Tillbaka till Astapastarasta! Kossan styrde norrut, mot Sundsvall närmare bestämt. Där är vi övertygade om att hon kommer få det bästa från både sin nya familj men också från pappas matte Sandra och kollegan Anne-lian :)
































1 kommentar:

wenche johnse sa...

Vilken liten goding :-) och vilken härlig Brindel färg!