söndag 26 augusti 2012

Gratulerar! Beklagar! Gratulerar!




Att livet svänger som en jävla tromb börjar jag bli van vid.
När det går bra ,ja då vet jag att demonen skrattar bakom hörnet. Så har det alltid varit. Kommer alltid att vara. Det börjar börjar till och med bli lite charmigt….

På årsdagen av Goodstaff William Lee ”Zigge” bortgång. (Far till "Laxen" Sacredheart´s This Is Good Stuff) går lilla Jojo och får sitt sista Cert av 3st och blir därmed svensk Champion.

Det känns lite extra då det endast är ras-specialister som dömt henne till Champion.  Jag förringar verkligen inte på något sätt mina uppfödarkollegors framgångar med cert från Svenska domare. Tvärt om! Det är stenhård konkurrens idag! Staffen håller en jävligt hög kvalité!

Att sedan de allra flesta svenska domare inte har något intresse att sätta sig in i rasen och faktiskt döma upp de hundar som håller en exemplarisk exteriör är trist.
Det sänder fel signaler till uppfödare & utställare och kommer i förlängningen vara förödande för rasen. Och inte minst för de klubbarna som bjuder in domarna……

Förra året var det stor domarkonferens om hur domarna skall tolka ras standarden, och hur en ”staff skall se ut!. Deltagare antalet var stort.  Presentationen var exemplarisk!
Och hur har det gått? Med handen på hjärtat? Blev de som lyssnade nått klokare? Min personliga åsikt, NEJ. 
Det saknas fortfarande intresse!
Inte kompetens! Verkligen inte! Men intresse…..
Jag skriver det igen så att det inte kan missuppfattas. 

Svenska domare har en enorm kompetens!

Ämnet är glödhett, och jag går ju redan på minerad mark, så det får vara nog för denna gång.

Åter till gårdagen…

Jojo blev alltså Champion av följande domare:

20101009    Jaci McLauchlan
20120415    Danny Gilmour
20120825    Les Aspin 


Lilla Jojo heter i stamtavlan Stora Kulltorps So What.
Uppfödd av Linda Andersson & Per-Åke Forslund.
Det finns många som solar sig i glansen av denna lilla snurr-boll. Och det tycker jag man skall göra! Verkligen! För det är aldrig ”one mans show” med avel. Aldrig, aldrig, aldrig!
Det är ett myller av kontakter och samarbeten som ständigt är i förändring. Den som säger något annat har fel, fel, fel, fel.


Men det finns en person som skall känna sig extra stolt över Lilla Jojo. Och det är min syster. Linda Andersson.

Och demonen då? Jo ja tackar! 
Lagom när jag fått Championat rosetten i min hand får jag reda på att vattnet har gått på tiken hemma. Tiken i fråga är Storakulltorps Sweet Surrender. Och med mina tidigare erfarenheter av hennes valpningar så kände jag mig trygg……yeh right!

You start to live, then god says no!

Efter en helvetesnatt på Bagarmossens Djurklinik som slutade med snitt och 3 döda valpar är vi nu hemma med endast en valp. Och en skärrad Azy.
Trött, medtagen. Men helt klart ”på bana”. En stor kram till Maria på bagis. Tack!

Och förlåt ni som fått ta emot mina hårda ord i denna situation.
Jag menade just då precis vad jag sa, och kommer förmodligen
reagera likadant nästa gång. Det är en överlevnadsreflex, en pysventil för att inte bli ”galen”. 
Tack för att ni finns.

Och som sagt...Vi får se hur det går med denna flicka.

SacredHeart´s God Says No!

2 kommentarer:

Tina sa...

Oj,
Det var snabba kast...
Grattis till Championatet och till den lilla valpen. Håller tummarna för att hon klarar sig.

annie sa...

kraaaaam från åland och grattis till valp och jojoframgång!