Att livet svänger som en jävla tromb
börjar jag bli van vid.
När det går bra ,ja då vet jag att
demonen skrattar bakom hörnet. Så har det alltid varit. Kommer alltid
att vara. Det börjar börjar till och med bli lite charmigt….
På årsdagen av Goodstaff William Lee
”Zigge” bortgång. (Far till "Laxen" Sacredheart´s This Is Good Stuff) går lilla
Jojo och får sitt sista Cert av 3st och blir därmed svensk Champion.
Det känns lite extra då det endast är
ras-specialister som dömt henne till Champion.
Jag förringar verkligen inte på något sätt mina uppfödarkollegors framgångar med cert från Svenska
domare. Tvärt om! Det är stenhård konkurrens idag!
Staffen håller en jävligt hög kvalité!
Att sedan de allra flesta svenska domare
inte har något intresse att sätta sig in i rasen och faktiskt döma upp de
hundar som håller en exemplarisk exteriör är trist.
Det sänder fel signaler
till uppfödare & utställare och kommer i förlängningen vara förödande för rasen. Och inte
minst för de klubbarna som bjuder in domarna……
Förra året var det stor domarkonferens
om hur domarna skall tolka ras standarden, och hur en ”staff skall se ut!.
Deltagare antalet var stort.
Presentationen var exemplarisk!
Och hur har det gått? Med handen på
hjärtat? Blev de som lyssnade nått klokare? Min personliga åsikt, NEJ.
Det
saknas fortfarande intresse!
Inte kompetens! Verkligen inte! Men
intresse…..
Jag skriver det igen så att det inte kan missuppfattas.
Svenska domare har en enorm kompetens!
Ämnet är glödhett, och jag går ju redan
på minerad mark, så det får vara nog för denna gång.
Åter till gårdagen…
Jojo blev alltså Champion av följande
domare:
20101009 Jaci McLauchlan
20120415 Danny Gilmour
20120825 Les Aspin
Lilla Jojo heter i stamtavlan Stora
Kulltorps So What.
Uppfödd av Linda Andersson &
Per-Åke Forslund.
Det finns många som solar sig i glansen
av denna lilla snurr-boll. Och det tycker jag man skall göra!
Verkligen! För det är aldrig ”one mans show” med
avel. Aldrig, aldrig, aldrig!
Det är ett myller av kontakter och
samarbeten som ständigt är i förändring. Den som säger något annat har fel, fel,
fel, fel.
Men det finns en person som skall känna
sig extra stolt över Lilla Jojo. Och det är min syster. Linda Andersson.
Och demonen då? Jo ja tackar!
Lagom när
jag fått Championat rosetten i min hand får jag reda på att vattnet har gått på
tiken hemma. Tiken i fråga är Storakulltorps Sweet Surrender. Och med mina
tidigare erfarenheter av hennes valpningar så kände jag mig trygg……yeh right!
You
start to live, then god says no!
Efter en helvetesnatt på Bagarmossens
Djurklinik som slutade med snitt och 3 döda valpar är vi nu hemma med endast
en valp. Och en skärrad Azy.
Trött, medtagen. Men helt klart ”på
bana”. En stor kram till Maria på bagis. Tack!
Och förlåt ni som fått ta emot mina
hårda ord i denna situation.
Jag menade just då precis vad jag sa,
och kommer förmodligen
reagera likadant nästa gång. Det är en överlevnadsreflex, en
pysventil för att inte bli ”galen”.
Tack för att ni finns.
Och som sagt...Vi får se hur det går med denna flicka.
 |
| SacredHeart´s God Says No! |
